Outfitdoktorn

Inför den svenska vår- och sommarsäsongen är det som vanligt oklokt att satsa på tunna material, vit sidenduchesse och skinnklädda stilettklackar. Även om det hade varit fräsigt att bli kringkörd i tuk-tuk och ha en hushållerska med ansvar för att hålla barnens kladdiga fingrar borta från mammas nya märkesblus, så är verkligheten en annan:

Den grova stövletten i feminin tappning gör sig utmärkt på kullersten och kan lätt torkas av med fuktad trasa efter ännu ett regnoväder. En mediokert snygg collegetröja blir genast lite chic i kombo med pälsjacka, flapperflirtande hårband och jugendinspirerade örhängen.

Sammetsväskan är precis lagom stor för att rymma det som behövs för en afton på teatern (liten godispåse, läppstift från Kat Von D och yuppienalle).

Tröja/Lindex, byxor/Weekday, pälsjacka/Wigéns, stövletter/H&M, hårband/Noa Noa, örhängen/KappAhl, väska/Gina Tricot

Svårigheten att bära mössa då man satt upp håret i knut, väcker muntra minnen från yngre tonåren:

I tiokronorsaffären Tiger (numera TGR) i Köpenhamn 1997 köpte jag inte mindre än 2 par luddiga öronmuffar i rött och rosa. I samlingen ”fräcka men ej värmande” huvudbonader hade jag även en stickad keps från Diesel (inhandlad på halva priset på JC Rabbit). Mössan täckte bara halva öronen och jag fick dagligen hörselgångsinflammation.

Det är ju något visst med relationen mellan ungdomar och mössor. Inget annat plagg är mesigare och löjligare! Skönt att jag nu nått den mognadsgrad som möjliggör att jag kan bära både Lovvikamössa och termobyxor utan att skämmas.

Blus/vintage NK (Nordiska kompaniet – inte Neurokirurgen), tröja/IRO, jeans/Cubus, kappa/Mango, stövlar/Carin Wester, örhängen/Zara

En dröm jag närde som barn var inte det politiskt korrekta ”fred på jorden”, eller ens ”stoppa världssvälten”. Detta trots skolans goda försök med anti-krigssånger och besök av Röda korsetrepresentant (som även fällde det klassiska uttalandet ”Saddam Hussein är en helt vanlig man”…). Utan mina tankar var istället på Disney World. Jag försjönk gärna i resekatalogernas insmickrande bilder och fantiserade om att få bära en Mimmi Pigg-hatt.
Eftersom jag fortfarande inte gjort Disneyresan, får jag tillfälligt nöja mig med en vintrig variant av Mimmimössan och glo lite på Netflix’ barnsektion för att komma i stämning.

Tröja/Davida Cashmere, kjol/Moschino, hatt/H&M, stövlar/Daniele Ancarini

Tur för en modeslav som jag, att jag redan hunnit införskaffa lackplagg som fortsätter stort under vårterminen. Precis som neon, glitter och fjädrar förhöjer glansigt material klädesupplevelsen. Det är fantastiskt roligt att traditionellt cirkusaktiga och ”syndiga” subkulturplagg inkorporeras i den vanliga modebilden. Lackleggings är framtidens jeans – minns var ni läste det först!

Polo/Weekday, skjorta och örhängen/Zara, jacka/Rodebjer, leggings/H&M, stövletter/Acne Studios

Jag är den första att medge att jag klädesmässigt skor mig på andrahandsmarknaden på Internetts. Tillgång och efterfrågan styr stenhårt vintagebusinessen, och som patologisk kännare är det intressant att se de säljare som tror att de ska få hundratals kronor för sina slit-tvättade klänningar från Indiska, Impuls (H&M:s gamla ungdomsavdelning), Stadium eller för den delen icke-välåldrade designplagg med spetsiga kragar, allmogestuk och ballongpassform.

Eftersom jag lägger oproportionerligt mycket tid på att bevaka klädnätet är den nedanstående finblus för 50 riksdaler inte en ovanlighet. – Hellre parisisk couture än 30 procents rea på KappAhl, som jag brukar säga.

Sidenblus/Diane von Furstenberg, kjol/Gina Tricot, skor/Michael Kors, pälsjacka/Rut & Circle, örhängen/Georg Jensen