Kategori: Klassiskt

Jag är den första att medge att jag klädesmässigt skor mig på andrahandsmarknaden på Internetts. Tillgång och efterfrågan styr stenhårt vintagebusinessen, och som patologisk kännare är det intressant att se de säljare som tror att de ska få hundratals kronor för sina slit-tvättade klänningar från Indiska, Impuls (H&M:s gamla ungdomsavdelning), Stadium eller för den delen icke-välåldrade designplagg med spetsiga kragar, allmogestuk och ballongpassform.

Eftersom jag lägger oproportionerligt mycket tid på att bevaka klädnätet är den nedanstående finblus för 50 riksdaler inte en ovanlighet. – Hellre parisisk couture än 30 procents rea på KappAhl, som jag brukar säga.

Sidenblus/Diane von Furstenberg, kjol/Gina Tricot, skor/Michael Kors, pälsjacka/Rut & Circle, örhängen/Georg Jensen

Användningsområdena för hellång, åtsmitande Jessica Rabbitstass är, trots plaggets uppiggande färg, inte särskilt många. Allt som glimmar i butiken med fjädrar, vingar, tyll, puff och regnbågar skriker ”KÖP MIG!”.

Men att lägga slanten på avancerade blåsor med matchande stiletter i peruanskt lemurskinn med minimum 15 cm klack som bara Claudia Schiffer kan gå i, är strängeligen förbjudet om man inte är

1. Ständig gäst på sittningar, baler och ordenssammankomster.
2. Claudia Schiffer

Trots att jag hellre är utklädd än nerklädd finns det gränser även för mig, som älskar positiv uppmärksamhet men inser att det är en tunn, röd linje mellan galafin och After Dark.

Tur då för mig att det kom ett nyår i år också! Eftersom klänningen är såpass ”avancerad” blir det mest elegant med stillsam frisyr och diskret glimrande juveler.
Det räcker dessutom med en lätt, naturlig makeup med fokus på läpparna.
OBS: SKOJADE. Ös. På. Med. Smink.

Klänning/Humana Second Hand, skorMichael Kors, örhängen/KappAhl

För att hylla den skånska vinterns plusgradiga härjningar samt omfamna den allmängiltigt svenska diskretionen, har jag hängt på mig ett s.k. svart tält. Kanske kommer jag att se tillbaka på detta om fyrtio år och tant-skrocka över varför jag inte istället var ständigt tacksam över den smärta figuren och använde snortighta tubtoppar dag som natt? Dock kompenseras eventuell tristess och oformlighet av rymdstövlarna som dessutom är lätta att spola av lera från. Looken hade faktiskt kunnat fungera som julstass, med rött läppstift och en smakfull blinkande glitterluva på toppen!

Tröja och byxor/Acne Studios, stövlar/H&M, kappa/Carin Wester, örhängen/Glitter

Det kan ju bli mitt signum och/eller tröttsamt i längden, men jag kan inte presentera nedanstående outfit utan att ånyo ifrågasätta ”jeans och t-shirt”. Den sista beklädnaden jag skulle ta med till en öde ö, det jag minst gärna visar upp mig i och det jag minst beskriver min stil som. Och så står jag ändå här och poserar i… jeans och t-shirt?!

Till mitt försvar ska sägas at jeansen är vintage och klassiska Levi’s 501:or och sitter sådär fulsnyggt och man-repelling. Tröjan är visserligen randig men inte vit och har en lustig, fyra-femtedelsärm som gör looken något mer elegant. Jag tycker också att jag kan få lite dispens eftersom jag spökat ut det ganska tama och svenneandrogyna med päls, barockt halsband och rosa glitterskor.

Tröja/Filippa K, jeans/Levi’s 501, pälsjacka/AliExpress, halsband/Lanvin Pour H&M, stövletter/Stine Goya.

Jag och min väninna var på matiné för barnföreställningen ”Den oändliga historien”. Dock tog vi inte med våra barn utan bara våra egna barnasinnen. Till min glädje hade flera av de yngre besökarna tagit på sig glittriga paljettstasser med matchande håraccessoarer. Jag valde istället något så ovanligt som casual chic – en blandning av ostentativ pyjamas och fransk elitreceptionist. För att inte hamna i ett alltför diskret fack smäckte jag på det trendiga, mörkröda läppstiftet.

Skjorta/Adoore, örhängen/H&M, byxor/Lindex, kappa/Sisley, skor/Michael Kors

Det är svårt att befinna sig någon annanstans än i nuet när man ekiperar sig. En liten, gnällordentlig röst har ändå gjort sig mer hörd de senaste åren och ställer frågan ”Kommer du vilja ha detta om ett decennium?”.

Svaret blir naturligtvis ja på de höga silverstövlarna, pälsarna i regnbågens alla färger, glitterörhängen och högmidjade byxor. Mer tveksamt blir ju minikjolar, skjortor med dubiös kragform och extremhöga klackar (tänk ”Paradise Hotel” British Edition).

För femton år sedan bedrev jag, åtminstone invärtes, en hatisk kampanj mot ”tråkiga trettioplussare/mammor”. Jag skulle minsann aldrig klä mig i svart eller ännu värre – svensk design! Och här står jag nu som ett fait accompli-stilbrott, helt osann mot mig själv och tidigare värderingar. Det känns oerhört moget att kunna ändra sig, och jag tycker även att det orange ursäktar mitt förfall in i svennig tristess.

Blus/L’ecole National, kjol/House of Dagmar, stövletter/Jennie Ellen, örhängen och jacka/vintage

De senaste säsongerna har modet blivit alltmer påklätt. Då räknar jag inte tonåringarna och studenterna som har sina egna trender med stjärtkorta jeanshorts, jazzbyxor, vita gymnastikskor och läppglans.

Jag skulle faktiskt vilja sticka ut hakan och kalla rådande couture-klädstil åt det modesta hållet, d.v.s inspirerat av de välbärgade och eleganta kvinnor ofta med påbrå från Mellanöstern. De klär sig gärna i exklusiva material, lager-på-lager och lyxiga accessoarer. Det är feminint, annorlunda och sobert men inte avslöjande eller utmanande.

Jag är av den absoluta meningen att hur mycket hud som helst ska få visas oavsett kön, men det är inspirerande att som västvärldsboende få ta del av stilar som på ett roligt sätt kan inkorporeras i vår egen garderob. Dessutom får man mer tyg för pengarna!

Klänning och örhängen/Zara, skor/Michael Kors

Magkorta tröjor känns egentligen lite väl mycket Mallorca 1997. Jag minns än idag stoltheten när jag fick en vit dylik med glittertexten ”WARNING” från Zara (extremt exotiskt på nittiotalet) i Palma.

Det finns säkert en uppsjö mer eller mindre oskrivna regler om hur mammor/kvinnor i trettioplusträsket ska klä sig. En del quinns har såklart girigt väntat på att äntligen få mysa runt i hängslebyxor, pastellfärgade toppar med slapp linning, anorak och tuffa men bekväma skor med slejf från Ecco.

Min trygghet under graviditeter, förlossningar och babyår har snarare varit en medvetet djärv klädstil och massa smink. Förutom ”Call the Midwife” på BBC bestod profylaxkurserna i att föreställa mig själv på förlossningen med schyssta pärlörhängen och elegant hårknut.

Och angående magtröjans vara eller icke vara:För varje år blir jag alltmer ointresserad av vad folk i gemen tycker. If u got it – flaunt it! Och if u haven’t got it – flaunt it anyway!

Ensemble/American Apparel, skor/Acne Studios, örhängen/vintage, läppstift/Jeffree Star Velour Liquid Lipstick i Pumpkin Pie

Som högkonsument av klädespersedlar försöker jag också på trendkänsligt vis att vara ”miljömedveten”. Det innebär att jag har en lätt osund relation till vintageutbudet både fysiskt och cyberrymdsmässigt.

Beroende på hur fixerad omgivningen istället är av att lägga vantarna på en Rodebjerkaftan från SS16, kan jag i godan ro samla på mig godbitar från Karl Lagerfeld, Marni och Stella McCartney med vänner. Jag behöver inte betala mer än vad den dåliga KappAhlrean ska ha för ett par Konsumjeans. Därför har min pengabarometer fått sig en törn, eftersom det känns fruktansvärt omotiverat att köpa en ny, massproducerad tröja i polyester när en ulltröja från Acne kostar 50 riksdaler…

Klänning/vintage Zara, halsband/vintage Uterqüe, skipants/Humana, kappa/vintage Monki, skor Bianco