Konsten att klä ut sig
Jag är uppvuxen med denna ljuvliga brokadklänning – min mormor hade den vid särskilt festliga och glamourösa sammanhang. Exempelvis på mitt eget bröllop!
När mormor nu har lämnat jordelivet har jag stolt övertagit hennes skräddarsydda dress, och jag tänker att mormor också lever kvar i den. En modig, bestämd, intelligent och rolig kvinna. Även om det är insidan som räknas, blir allt lite roligare med guldglitter.
Klänning/arvegods från mormor, skor/Uterqüe, örhängen/Alighieri
Jag har sagt det upprepade gånger, och nu säger jag det igen: Neonfärger är verkligen min grej. De höjer humöret, leder till ökad trafiksäkerhet och kan till på köpet säkerligen chockera några bakåtsträvande farbröder! Ska jag vara helt sanningsenlig är kombinationen långa halsband och små barn däremot tveksam. Kort efter bild-tagandet var samtliga juveler annekterade av familjens minsting…
Klänning (här som överdel)/Alexander Wang, kjol/Gina Tricot, skor/TopShop, örhängen/Anni Lu, halsband/från min tioårsdag samt arvegods från mormor
Samarbeten mellan exklusiva designmärken och billigare klädeskedjor är ett spännande fenomen. Carin Wester som designat tröjan nedan är ju numera chefsdesigner på Åhléns, vilket gör hennes kreationer både snällare mot plånboken och når den s.k breda massan. I denna tillgång upplever jag en tydlig kluvenhet: När man köper märkeskläder (ljuvligt uttryck från mellanstadiet) vill man känna sig utvald och lyxig. Och hur lyxig blir man om ”alla andra” har på sig samma plagg? Men blir ett plagg automatiskt snyggare för att det är dyrt?
Tröja/Carin Wester, kjol/H&M, skärp/Moschino, skor/Michael Kors, örhängen/MQ
